| 16 Kapitlet |
1 | En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig. |
2 | Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig; |
3 | de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.» |
4 | Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar. |
5 | HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel. |
6 | En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl. |
7 | Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta. |
8 | Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla. |
9 | Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet. |
10 | Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven. |
11 | Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen. |